fredag 14 mars 2008

Hitta Nemo - animerat utan musik, men så roligt ändå

Disneys filmer var underbara så länge de innehöll musik. När denna försvann spårlöst någon gång i början av 2000-talet (jag syftar på musikal-stilen) så försvann också Disneys storhet. För humorn har aldrig varit Disneys starka sida, ingen Disneyfilm har fått någon att ramla av stolen av skratt - åtminstone har jag svårt att tro detta. Pixar Animation Studios i samarbete med Disney gjorde susen - och Hitta Nemo (Finding Nemo) är en underbar film.

Lilla Nemo är den enda överlevande clownfisken av runt 200 syskon, alla dräpta innan sin födsel, tillsammans med Nemos mor. Pappa Marlin är därför extra rädd om sin lille pojke. På en skolutflykt simmar Nemo ut från revet och vidrör en båt med fenan framför sina skräckslagna men imponerade kamrater. Han blir dock tillfångatagen av en dykare som tar honom till sin tandläkarmottagning i Sydney, där han hamnar i ett akvarie med andra fiskar. Marlin försöker i sin förtvivlan hitta rätt väg till sin son och i början av sin resa stöter han på Doris, en vänlig fisk med en för Marlin ytterst irriterande ständigt återkommande närminnesförlust.

Doris är ljuspunkten i denna film, och i den svenska versionen gör Ulla Skoog denna förvirrade karaktär så bra så jag nästan tvivlar på att Ellen DeGeneres kan ha gjort det bättre i den amerikanska. Leif Andrée och Mikael Persbrandt är bra i biroller. Underbart rolig film som borde lagts upp mycket tidigare på kultursidan Bra Filmtips.

Handling - 8
Foto - 7
Musik - 7
Skådespelare - 9

Totalt Betyg - 8

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Inga kommentarer: